KALP (Kvar Att Leva På) är en beräkning som banker använder vid låneansökningar för att se hur mycket pengar du har kvar efter att alla återkommande utgifter är betalda. Om din KALP är för låg kan du få avslag på din låneansökan eller beviljas ett lägre lånebelopp.
Vad är KALP?
KALP står för Kvar Att Leva På och är en kalkyl som banker använder för att räkna ut hur mycket pengar du har kvar efter att alla fasta utgifter är betalda. Syftet med KALP är att säkerställa att du har tillräckligt med pengar kvar för att klara vardagens utgifter, även om räntorna skulle stiga.
Om din ekonomi inte uppfyller bankens krav på KALP kan du få avslag på din låneansökan eller beviljas ett lägre lånebelopp.
Hur beräknas KALP?
Banken räknar ut KALP genom att ta din månatliga inkomst efter skatt och dra av alla fasta utgifter, inklusive:
- Boendekostnader (ränta, amortering, avgift, el, vatten, försäkring)
- Levnadskostnader (mat, transport, telefon, försäkringar)
- Skulder och lån (CSN, billån, privatlån, kreditkort)
Efter att alla dessa kostnader är avdragna ska det finnas ett visst belopp kvar som banken anser tillräckligt för att täcka dina vardagliga utgifter.
Exempel på KALP-beräkning:
| Inkomster och utgifter | Belopp (kr/mån) |
|---|---|
| Lön efter skatt | 30 000 |
| Boendekostnader (ränta, amortering, avgift, el) | -14 000 |
| Levnadskostnader (mat, transport, övrigt) | -10 000 |
| Andra lån och skulder | -3 000 |
| Kvar att leva på (KALP) | 3 000 |
Om banken anser att 3 000 kr i detta fall är för lågt, kan de neka lånet eller minska det beviljade beloppet.
Varför är KALP viktigt?
- Skyddar låntagaren – Banken vill försäkra sig om att du klarar av att betala lånet även vid ekonomiska förändringar.
- Förebygger skuldfällor – Genom att räkna med högre framtida räntor minskar risken för att låntagare hamnar i ekonomiska problem.
- Påverkar hur mycket du får låna – Ju högre KALP, desto större lån kan du få.
Hur kan du förbättra din KALP-kalkyl?
Om din KALP-beräkning är för låg kan du förbättra den genom att:
- Minska dina fasta utgifter (exempelvis sänka boendekostnader, byta försäkringar)
- Betala av befintliga lån (t.ex. kreditkortsskulder och privatlån)
- Öka din inkomst (genom högre lön, extrajobb eller sidoinkomster)
- Ansöka om lån tillsammans med en partner (vilket ökar hushållets totala inkomst)
