Nyttjanderätt är rätten att bruka eller använda någon annans egendom utan att äga den. Det är en juridisk rättighet som kan gälla för fastigheter, mark eller byggnader och kan vara tidsbegränsad eller gälla tills vidare. Nyttjanderätten regleras i jordabalken och kan vara antingen skriftlig eller muntlig, även om skriftliga avtal är att föredra för tydlighetens skull.
Olika typer av nyttjanderätter
Det finns flera former av nyttjanderätt, varav de vanligaste är:
- Arrende – En rätt att bruka någons mark, exempelvis för jordbruk eller bostadsändamål.
- Hyra – En rätt att bruka en bostad eller lokal mot ersättning.
- Bostadsrätt – En särskild nyttjanderätt som ger innehavaren rätt att bo i en bostadsrättsförenings lägenhet.
- Tomträtt – En form av nyttjanderätt som ger långvarig rätt att nyttja mark som ägs av staten eller kommunen.
Hur upphör nyttjanderätt?
Nyttjanderätten kan upphöra genom att:
- Avtalet löper ut.
- En av parterna säger upp avtalet enligt de regler som gäller.
- Fastigheten byter ägare (om det inte finns skydd enligt lag eller inskrivning).
Skillnaden mellan nyttjanderätt och servitut
Både nyttjanderätt och servitut ger rätt att använda någon annans fastighet, men de skiljer sig åt på flera punkter:
Egenskap | Nyttjanderätt | Servitut |
---|---|---|
Avtalsform | Kan vara tidsbegränsad | Gäller oftast obegränsat |
Personbunden | Ja, är ofta knuten till en viss person eller företag | Nej, gäller mellan fastigheter |
Registrering | Behöver inte alltid registreras | Inskrivs oftast i fastighetsregistret |
Exempel | Hyra av mark, bostadsrätt | Väg- eller brunnsservitut |
Enkelt uttryckt är nyttjanderätt mer flexibel men ofta tidsbegränsad, medan servitut är en mer permanent rättighet mellan fastigheter. Servitut följer fastigheten även vid ägarbyte, medan nyttjanderätt ofta upphör om inget annat avtalats.
Genom att förstå skillnaden mellan dessa rättigheter kan fastighetsägare och brukare fatta bättre beslut vid avtal och nyttjande av egendom.